Nummer 4 – september 2009 |
Nyheter
Foto: Pär Nordqvist, 2009. Kamera: Nikon D50.
VANDRINGEN IGÅNG. Här har vandringen mot Bergfors påbörjats. Från vänster Britt-Marie Bodin, Monica Nyman, Gunn-Britt Bodin och Jonny Bodin.
Bergfors och Åsbacka – pulsåder på 1800-talet
Byvandring väckte intresse för bygdens historia
ÅSBACKA-BERGFORS 1 augusti 2009
Den nybildade Röste byvandringsgrupp hälsade ett 60-tal personer, flera med anknytning till orten, välkomna till årets byvandring i Bergfors och Åsbacka, ett antal kilometer öster om Röste. Guiden Henrik Lang ledde deltagarna genom en historisk resa med bruksägare, mästersmeder, en ”träkyrka”, kraftstation och sågverk.
Förra årets byvandring i Röste blev en succé. Många kom och de flesta tyckte att dagen var intressant. Så i år beslutade byvandringsgruppen i Röste att anordna en till byvandring – den här gången i Åsbacka och Bergfors.
– Byvandringsgruppen består av ett antal personer som brinner för bygden och större delen av oss deltog även förra året i förberedelserna, säger byåldermannen Ingemar Gustafsson. Han poängterar att vem som helst kan gå med i gruppen som är öppen för alla. Det under förutsättning att det blir fler byvandringar kommande år.
– I år har vi koncentrerat oss på att berätta om bygdens historia och inte så mycket om enskilda gårdar som förra året. Det blir lätt en sorts redogörelse för släktforskning då, säger Ingemar Gustafsson.
Så på lördagsförmiddagen hade minst 60 personer samlats vid bussplan i Åsbacka för att vandra i trakten. Få visste vilken unik historisk resa som väntade dem. Guiden Henrik Lang, Bollnäsbo med förkärlek för Röste, Åsbacka och Bergfors, inledde med att berätta om just Bergfors sedan deltagarna följt honom ner till det gamla skolhuset.
– På den här sträckan av Galvån är det några meters fallhöjd och den goda tillgången på skog som kunde omvandlas till kol gjorde det lämpligt att anlägga ett bruk här, inledde Henrik Lang.
Bergfors bruk, som fick sin stämpel registrerad 1857, var en mindre smedja som troligen legat strax nedanför dammen i Bergfors. Förste bruksägare var Frans Oskar Dahlberg från Söderköping med inspektor Kjellson från Voxna. Bruket såldes efter ett 20-tal verksamhetsår till Bergviksbolaget. Under 1880-talet försvann de smeder som arbetat där.
Befolkningen ökade
En byggnad som med säkerhet härstammar från brukstiden kallades kort och gott Bergfors eller ”Träkyrka” i folkmun.
– Det bedrevs skolundervisning på övervåningen innan skolhuset byggdes. Huset hade fyra lägenheter, berättade Henrik Lang.
I slutet av 1860-talet tillhörde Bergfors samma skoldistrikt som Norrborn och Röste men någon fast skollokal fanns inte. Befolkningen ökade i och med ett laga skifte i Röste och järnvägens ankomst till Bollnäs 1878. Året därpå fanns 176 skolpliktiga barn i Röste men inte förrän 1882 får Bergfors ett skolhus och 1900 blir skolan fast. Tidigare hade man haft en flyttande småskola då eleverna gick halva terminen i Röste och halva i Bergfors
. – Bergfors skola kallades B-skola medan Röste skola var en A-skola. De flesta lärarna i Bergfors var kvinnor. Per-Johan Fröderberg var en av få manliga diton. Skolan stängdes 1948, sade Henrik Lang.
En betydelsefull person i Bergfors vid den här tiden var Rudolf Bodin. Han var traktens chaufför som körde en lastbil med massabalar, men även en mjölkbil, skolbil och likbil.
– Han skötte även postkontoret med sortering och utlämnande av post och tidningar. Postkontoret låg till en början på övervåningen i hans hus. Postverksamheten lades ner någon gång på 1960-talet, berättade Lang.
Kraftstationen i Bergfors byggdes av Erik Lyman. Den alstrade 110-volts likström till framför allt massafabriken och stugorna. Sedan åhörarna fått veta lite mer om kraftstationen, bland annat att den köptes upp av Bollnäs Kraft till slut, vandrade gruppen in mot Åsbacka by där herrgården var det centrala på 1800-talet.
– Här bodde trävaruhandlare Jonas Mårtensson från Arbrå. Senare, i början av 1940-talet, kom familjen Svensk med sjutton barn, även de från Arbrå, sade Henrik Lang och berättar vidare om flottningen av timmer som tog fart i Galvån och Ljusnan på 1840-talet.
– Galvån blev en viktig flottningsled med flottningsrännor på långa sträckor. Timret sorterades efter ägare vid skiljet i Åsbacka-dammen. Det var på våren då åns vattenstånd var högt som flottningen skedde. Verksamheten upphörde i mitten av 1960-talet.
Åsbacka även i Söderhamn
Lillmarksholms bruk var en annan industri i området. Här tillverkades spik från 1857 fram till sekelskiftet. Bruket låg vid Gåsbobäckens utlopp i Galvån. Redan 1875 försvann smederna och endast tre arbetarfamiljer bodde där då. Vid sekelskiftet lades bruket ned.
– I dag kan man fortfarande se grundstenar och valvade jordkällare efter bruket, berättade Henrik.
På 1860-talet byggdes ett sågverk i Åsbacka. Sågen var från början en enbladig ramsåg. Allt sågat virke transporterades med häst till Söderhamn för utskeppning.
– Men 1868 tog sågens ägare, J G Grönvall & Co i Göteborg, kontakt med Söderhamns stad. Virkestransporterna hade blivit för kostsamma. Konkurrensen hårdnade. Det intressanta i detta är att det i Söderhamn än i dag finns ett område som heter Åsbacka. Det kommer härifrån, sade Henrik Lang och fortsatte att berätta att år 1869 beviljade Söderhamn ett markområde vid Söderhamnsfjärden som hette Bussholmsviken där en ångsåg skulle byggas. Vid förhandlingarna fanns bokhållare från ägaren med och denne informerade att bolaget hade stora lager av brevpapper och fakturaunderlag med namnet Åsbacka förtryckt. Bokhållarens önskan var att få döpa området till Åsbacka. Så blev det. I början av 1870-talet startade Åsbacka ångsåg i Söderhamn.
Bokhållare startade affär
Henrik Lang fortsatte att berätta Åsbacka-sågens historia. Den var inte slut trots att allt fler småa vattensågar i inlandet lades ner. I och med norra Stambanans intåg i Bollnäs 1878 fick Åsbacka såg nytt liv och ny ägare. Jonas Mårtensson hette mannen som tog över sågverket vid sekelskiftet 1800–1900. Kring 1913 exporterades en del virke från Åsbacka-sågen, bland annat till Storbritannien, Frankrike och Tyskland. Men 1936 är sågens saga all. Sågen revs och fastigheterna såldes. Ett hårt slag för Åsbacka. Men ganska snart kom ny verksamhet till sågens kontor.
– Bokhållare Karl-Gustav Boander köpte det nedlagda kontoret och startade livsmedelsaffär. Dottern Rut Nikanorsson övertog rörelsen och drev den fram till 1971. En tid drevs Åsbackas affär och Magnussons speceriaffär i Röste samtidigt. Magnusson levererade varor på beställning till Holmo och Åsbacka en gång i veckan och verksamheten utökades när Åsbackaaffären stängde, berättade Henrik Lang.
Den nuvarande ägaren av affärsfastigheten heter Gerd Forslund och är dotter till Rut Nikanorsson. Hon och maken Berndt fanns på plats under byvandringen och de tyckte båda att den var väldigt intressant.
Skogsbrand på Gåsboberget
När vandrarna kommit tillbaka till bussplanen avslutades den drygt två timmar långa byvandringen. Henrik Lang berättade som avslutning om skogsbranden på Gåsboberget sommaren 1933 då flera skogsägare i trakten fick sin skog ödelagd av elden. 600 man var med vid släck-ningsarbetet. Omkring hundra hektar blev lågornas rov. Efter branden blev Gåsboberget populär skidbacke under några vintrar framöver.
Med på byvandringen var intendenten för Bollnäs museum och Åsbackabon Johan Kock. Han tycker att dokumentationen över bygden är fantastisk.
– Det är viktigt att hålla historien vid liv. Det är roligt att man informerar om hela bygdens historia och inte bara om gårdarna. Kanske kan detta mynna ut i en skrift om Röste och Åsbacka, funderade Johan Kock.
PÄR NORDQVIST
070–365 74 83
DAGENS GUIDE. Henrik Lang var guide under byvandringen i Bergfors och Åsbacka.
GAMLA BILDER. Det fanns flera stationer med gamla bilder som många valde att stanna och titta på.
MITT I ÅSBACKA. Här får byvandrarna ta del av ortens historia. Platsen är mitt i Åsbacka.
INTENDENT PÅ PLATS. Johan Kock, intendent på Bollnäs museum, deltog i byvandringen. Han bor i Åsbacka. Till höger Henrik Lang.
’’DÄR ÄR JAG!’’ Ellen Tällberg, närmast kameran, visar Elisabeth Bäckebjörk ett skolfoto där hon själv är med.
HUNDRAÅRIGT SKOLFOTO. Eleverna i Bergfors skola för omkring hundra år sedan.
SKOLAN I DAG. Numera är skolhuset bostad.
Se bilderna från byvandringen i Bergfors/Åsbacka!
Till toppen av sidan |
Tillbaka till Bygdens Nytt nr 4 2009
Tillbaka till Bygdens Nytts startsida
Till Röste.nu startsida