Nr 3 – juli 2011 |
Reportage
Foto: Göran Gustafsson
JUBILERANDE BADHUS. I höst firar Röste badhus 70 år. Badhusfören-ingen likaså. Det är fortfarande populärt att bada bastu i byn.
70 år med bad i Röste
Badhusföreningen jubilerar i höst
RÖSTE 18 juni 2011
En av Röstes äldre institutioner fyller 70 år i höst. Det är badhuset med den vedeldade bastun som jubilerar. Exakt hur det ska firas är inte bestämt än. Badgästerna sviker inte, även om det inte är som förr. På 1940-talet var det inte ovanligt med över 4 000 bad på ett år, nu bara omkring 800. Men verksamheten kommer att fortsätta, tror ordföranden i badhusföreningen, Göran Gustafsson.
Historien om Röste badhus tar sin början i april 1940 då det första steget mot ett badhus i Röste togs. Då skickades ett brev till Svenska Föreningen för Folkbad med anhållan om uppgifter hur byggandet av en badstuga skulle finansieras. Inom några dagar kom svaret och det högsta bidrag som kunde erhållas var 1 500 kronor, vilket motsvarade ungefär tio procent av anläggningskostnaderna. En kommitté bildades som i april 1941 kom med ett betänkande. Det fanns inga hinder för byggandet av ett badhus om bidraget från Svenska Föreningen för Folkbad beviljades, liksom det kommunala bidraget och om ett lån på 5 000 gick att få. Senare beslutades att badhuset skulle byggas för en beräknad kostnad av drygt 16 000 kronor. I augusti 1941 påbörjades byggnationen och allt stod klart strax före jul samma år. Det första verksamhetsåret ”serverades” 4 691 bad och bastubadet kostade 65 öre, karbadet 1 krona och skolbaden 15 öre.
Ransonering
Under krigsåren var det ransonering på tvål och i anteckningar finner man att badhuset tilldelades tre kilo tvål under första kvartalet 1943, vilket skulle räcka till tvätt, rengöring och badgästerna. Sedan gick åren och badhusets verksamhet har bestått. I 35 år var Ruben Rosdahl föreningens ordförande. En annan som satt länge på posten var Jusi Heine. I dag heter ordföranden Göran Gustafsson. Han har suttit på posten sedan 2008. Han berättar att det totala antalet bad per år nuförtiden uppgår till under tusen. På 1940-talet var det omkring 4 000 bad sammanlagt, men då var även skolbaden inräknade och när de försvann så gick antalet bad ner ganska drastiskt.
– Förra året badade omkring 800 personer och det får betecknas som bra. Sedan var det 58 medlemmar anslutna till badhusföreningen. Medlemskapet kostar hundra kronor, säger ordförande Göran Gustafsson när vi sitter i badhusfoajén och pratar.
Förra året fick föreningen en ny ytterdörr (dörren skänktes av en bybo) och eldstaden till bastun murades om. Den här sommaren ska golvet läggas om och det ska kommunens bygglag svara för, åtminstone vad gäller jobbet.
– Det är roligt att verksamheten finns kvar efter 70 år. Vi ska fortsätta att hålla ångan uppe ett bra tag till, säger Göran Gustafsson.
Energifrågan olöst
När affären och skolan försvann för ett tiotal år sedan var det flera i badhusföreningen som fruktade vad som skulle hända med verksamheten. Skulle folk överge badhuset? Men så illa gick det inte, som tur var.
– Nej, Dönjegården och badhuset har överlevt stålbadet. Det är vi tacksamma för, säger Göran.
I år är det alltså 70 år sedan badhuset byggdes och nästa år firar Dönjegården 60 år. Kanske skulle jubileerna slås ihop? Ja vem vet.
– Vi har inte bestämt hur vi ska fira. Kanske blir det något i augusti eller september då bygget drog igång 1941. Kanske bjuder vi på smörgåstårta, funderar Göran.
En annan sak det funderas på är energifrågan. Själva bastun värms upp av ved men varmvatten och värme i övrigt kommer från oljepannan. Och eldningsolja är ju inte den billigaste uppvärmningsformen i dag, inte den miljövänligaste heller.
– Vi skulle behöva byta uppvärmningssystem och bli av med oljeberoendet. Berg- eller jordvärme, eller möjligtvis pellets är alternativen. Men särskilt bergvärme kostar. Det skulle säkert bli upp mot 160 000 kronor för en sådan installation. Men å andra sidan kostar oljan omkring 12 000 kronor per kubikmeter numera så man kanske tjänade in det på sikt.
Det betalas årligen ut ett bidrag från kommunen men det är mest en symbolisk summa för att hålla verksamheten igång.
Brist på kvinnligt engagemang
Badandet inbringar huvuddelen av inkomsterna. Ett bad kostar 30 kronor. Vill man ha det billigare kan man köpa ett häfte med tio biljetter för 250 kronor. Priserna har legat stilla ett par år.
– Det går nog inte att ta ut så mycket mer, då kanske färre kommer och badar, resonerar Göran.
Både damer och herrar är välkomna att bada bastu, eller bara duscha. Badkar finns men utnyttjas inte längre. Sedan kan man boka in sig för ett familjebad. Det sker efter ordinarie badtider, klockan fem. Damerna badar tolv till två och herrarna två till fem. Att herrarna har längre badtid beror på att de är betydligt fler än damerna.
– Det brukar komma två-tre damer varje gång, inte fler. Vilket är synd, säger Göran.
Medlemmarna i styrelsen och andra frivilliga turas om att sitta ”badvakt”, det vill säga elda och ta betalt. Systemet med baderskor finns inte längre. Några kända sådana genom åren har Maj-Britt Norling, Mildred Styverts och Märtha Nordqvist varit.Ingemar Gustafsson från Röste har badat i badhuset sedan mitten av 1950-talet. Han började redan i skolåldern.
– Det var skolbad här när jag gick i skolan så jag har säkert badat i mer än 50 år. Det bara blev att jag fortsatte även i vuxen ålder.
Ingemar tycker att det är unikt att badhuset fortfarande är igång efter alla år.
– Ja med tanke på att tiderna förändras. Och visst har även badandet förändrats eftersom färre badar nu, viket är beklagligt. Men på det stora hela taget så är verksamheten unik, säger Ingemar Gustafsson.
Åke Lindberg är en annan trogen badgäst. I alla fall när han är hemma i Röste.
– Jag började under skolåren då jag bodde här i byn, men har sedan bott länge på annan ort. På senare tid har jag börjat igen när jag har tillfälle, säger Åke Lindberg.
Han har också konstaterat att tillväxten bland de yngre är dålig, samt att kvinnorna borde sluta upp mer.
Röste badhus ångar på. Bastun är het på lördagar, omkring 80 grader. Nu är det sommaruppehåll ett tag. Lördag den 3 september öppnar badhuset portarna igen för en ny säsong. Då får alla trogna badgäster återkomma och även nya så klart.
– Alla är ’’varmt’’ välkomna, hälsar Göran Gustafsson.
PÄR NORDQVIST
070–365 74 83
DAGENS BADVAKT. Göran Gustafsson satt badvakt sista badlördagen för säsongen. Han är nöjd med antalet badgäster, men vill gärna se fler kvinnor i bastun.
EFTER BADET – 1. Åke Lindberg och Erik Olsson är nybadade och rena. Båda nyttjar badhuset så fort tillfälle ges.
ELDAR PÅ. Göran Gustafsson kastar in mer ved i bastupannan. Det ska vara riktigt varmt, ingen ska behöva klaga på värmen.
EFTER BADET – 2. Rolf Hagberg, Fredrik Lundman och Lars Nygårds klär på sig efter ett skönt bad.
Till toppen av sidan |
Tillbaka till Bygdens Nytt nr 3 2011
Tillbaka till Bygdens Nytts startsida
Till Röste.nu startsida