Nummer 2 – april 2006 |
Nyheter
Foto: Pär Nordqvist, 2006. Kamera: Nikon D50.
DAMER I CIRKEL. En grupp träffas varje vecka och målar porslin. Här finner vi Gun-Britt Eriksson, Annika Sonefors, Åse Järpenge, Marianne Säfsten, Britt Juel och Ann-Christin Sannefur.
Här görs inga ’’tavlor’’ – bara konst...
Målarcirkel träffas varje vecka i Dönjegården
Av Pär Nordqvist, 070–365 74 83
Det målas och pysslas i Dönjegården en gång i veckan. En grupp bestående av sju damer, både yngre och äldre, har gått samman och börjat måla porslin.
Röstebon Marianne Säfsten är ledare för studiecirkeln, som Studiefräm-jandet står bakom. Det kostar inget att vara med och deltagarna har en trevlig stund tillsammans på onsdagskvällarna.
– Vi övar oss på att måla på kakelplattor innan vi ger oss på mer finare material. Det går ju att bränna även kakelplattor, säger Marianne Säfsten, som tar alstren med sig hem och bränner dem i sin ugn.
Olika tekniker
Det finns många olika sorters tekniker när det gäller porslinsmålning. Annika Sonefors är en av deltagarna. Hon tycker om att kunna variera sig efter tycke och smak:
– Man kan skrapa med ett stift, pricka och dutta med en pensel eller måla på fri hand, säger hon.
En bild kan byggas upp genom att man målar i omgångar och bränner mellan varje målning. Då blir färglagren jämna och fina. Cirkeln har ännu inte kommit så långt att man börjat med den tekniken, men är på god väg. Marianne går runt och instruerar och inspirerar deltagarna att utveckla sitt konstnärsskap. När Bygdens Nytt besökte cirkeln hade den varit igång i fyra veckor och minst fyra till ska det bli.
Men varför är det bara damer med? Var är alla konstnärligt lagda män?
– Herrarna har nog inte upptäckt tjusningen med att träffas och måla tillsammans, tror Åse Järpenge.
De övriga deltagarna tror inte att det är något särskilt kvinnligt med att måla. Kanske är det att umgås och skvallra lite som är det kvinnliga över det hela. Men för den skull är inte männen portförbjudna. De är välkomna ocksås.
En annan deltagare tror att många män helt enkelt inte har tålamod att sitta med ett detaljarbete som målning ändå är. Hur som helst, det som kursdeltagarna gör blir bra. Här görs inga ’’tavlor’’, om man med det menar misstag. Varje deltagare sätter sin personliga prägel på sin målning och avslutar med sin signatur. Det får man inte glömma.
KONST. Britt Juel visar sitt alster.
I ARBETE. Gun-Britt Eriksson och Annika Sonefors koncentrerade.
Till toppen av sidan |
Tillbaka till Bygdens Nytt nr 2 2006
Tillbaka till Bygdens Nytts startsida
Till Röste.nu startsida